Nyheter

2017-07-13

Grågäss i Kvismaren märkta med sändare

I Kvismaren har forskare märkt grågäss, en del med blå halsring och en del med sändare. Anledningen är att kunskapen är dålig om hur grågässen rör sig i jordbrukslandskapet.

I mitten av juni blev 37 grågäss försedda med sändare på halsen, ytterligare 40 juvenila grågäss fick en blå halsring.

Märkningen ingår i ett större projekt på fyra olika platser i landet.
- Kunskapen om grågäss är begränsad, och vi vill bland annat lära oss mer om hur gässen rör sig i jordbrukslandskapet, berättar Johan Månsson på SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet.

 

Antalet grågäss ökar i antal, och därmed också konflikterna med jordbruket. Samtidigt pågår en rad olika åtgärder där man försöker skrämma bort grågässen från känsliga grödor.
- Vi vet ganska lite om grågässen och deras beteenden, förklarar Johan Månsson på SLU.
Därför har man nu fått pengar för att bedriva forskning kring grågåsen. I mitten av juni märktes 37 grågäss i Kvismaren med en sändare på halsen. Det är en vita halsringar som har solceller och dessutom finns en betäckning på varje ring. Sändaren väger 35 gram och är relativt smidig.
- Det är klart att det blir viss påverkan, men vi har bedömt att det här är det bästa sättet att få den viktiga informationen, säger Johan Månsson.


De nya sändaren ger information varje halvtimma, men om forskarna vill kan man ställa om och få information med ännu tätare intervall, till exempel kan man då se hur en fågel rör sig vid ett fält under några timmar, eller under en dag. Då kan man också se om vilka skrämselåtgärder som en effektivast.


Ytterligare 40 grågäss i Kvismaren märktes med en blå halsring som går att läsa av. Forskarna har märkt ytterligare grågäss på fyra olika platser i landet: förutom Kvismaren även i Skåne Södermanland och i Hudiksvall. Över 150 gäss har fått blå halsring och ytterligare 26 har försetts med sändare. Förhoppningsvis ska sändarna ge information under flera år.
- Förutom hur grågässen rör sig i jordbrukslandskapet vill vi också se hur och var de flyttar. Och vi hoppas kunna se hur populationen utvecklar sig: hur många ungar föder grågässen och hur många överlever, berättar Johan Månsson på SLU.
- Grågässen flyttar till andra länder som också påverkas. Vi hoppas med hjälp av den nya kunskapen kunna upprätta gemensamma förvaltningsplaner för grågåsen, sådana som man gjort för spetsbergsgåsen och sädgåsen.
Forskningsprojektet ska pågå i första hand i tre år med en förhoppning att det blir ytterligare tre år.


Johan Månsson och hans forskarkollegor vill gärna ha in rapporter vilka halsmärkta gäss som håller ihop och hur många de adulta märkta gässen har. Inom kort ska de gå att rapportera in observationerna via geese.org: fram till dess går det att mejla till: johan.mansson@slu.se

Av KH

Grågässen (en del kanadagäss slank med) fångades in med när och märktes i Kvismaren i mitten av juni.