Hörningsholm

Att hitta: Hörningsholm utgörs av den långgrunda kuststräckan från Stornäskajen och nästan bort till Nacka i väster. För att ta sig hit finns flera möjligheter, men att åka förbi Stornäset och sedan ta av mot väster är nog den enklaste vägen. I och med att området är så pass stort har jag delat in det i fyra delområden: Stornäskajen, Brännäs, mellersta samt vassen. Dessa är begrepp som sedan en tid tillbaks är vedertagna i skådarsammanhang och har visat sig vara de bästa obspunkterna. Till Stornäskajen hittar du genom att åka rakt fram förbi Stornäsets vandrarhem och till vägslutet. Brännäs nås genom att ta till vänster vid Stornäset och åka ca 1,5 km. Där går en mindre väg ned till höger förbi en bilverkstad. Vid vägens slut finns en liten vändplan där man kan parkera för att sedan promenera ned ca 200 m till bryggan. För att hitta till mellersta åker du från Stornäset vägen västerut i drygt 2 km. Här kommer du till en fyrvägskorsning. Till vänster kommer man till Pottäng och vidare mot Alnö kyrka. Här tar du i stället till höger och in på en mindre väg några hundra meter. Parkeringsmöjligheterna är här klart begränsade men någon bil brukar kunna rymmas i korsningen halvvägs ned mot stranden. För att ta dej till vassen fortsätter du ytterligare 300-400 m västerut. Nere till höger ser du då ett mindre sommarstugeområde. Vassen ligger rakt utanför dessa stugor. Ävenn här är det lite besvärligt med parkeringsmöjligheter. Man kan parkera uppe på stora vägen utefter denna (försök att köra av så gott det går!) eller köra ned på sommarstugevägen och parkera på en liten gräsficka alldeles före stugorna. Generellt bör man kolla upp med boende i området om var man lämpligen kan parkera i samband med skådningen. 

Biotop: Långgrunda strandängar med alskog allra närmast. Ett mindre antal sommarstugor och några därtill hörande bryggor. Längst i väster ett par rejäla vassruggar. 

Fågelliv: Hörningsholmsområdet är i första hand en bra lokal för rastande änder och vadare under våren. I samband med islossningen under slutet av april rastar ofta stora mängder simänder (framförallt kricka och bläsand). Med lite tur kan man under en dag räkna in samtliga häckande simandsarter i Sverige. Bland dykänder av intresse kan nämnas att salskrake rastar i allt högre antal för varje år (2004 drygt 40 ex samtidigt). Optimal tid för arten har visat sig vara kring 25/4 och de ses då i första hand från Brännäs eller Stornäskajen. Ett antal bergänder brukar kunna noteras under maj. Under första hälften av sistnämnda månad rastar många arter vadare här och en del av dessa i betydande antal. Kring månadsskiftet maj/juni finns chans på smalnäbbad simsnäppa och myrsnäppa, framförallt då vid vassen. Hörningsholm är under försommaren ett fint område för nattsjungande arter. Som höstlokal kanske inte Hörningsholm har lika mycket att erbjuda som Stornäset, men arter som t ex dvärgmås och skräntärna brukar kunna noteras rätt regelbundet. Vadartillgången är helt beroende av vattenståndet. 

Bra att veta: Strax norr om Hörningsholm ligger naturreservatet Långharsholmen (ses bäst från Brännäs). Här häckar sedan början av 90-talet flera par vitkindade gäss. Det är även en bra rastlokal för änder och vadare. Obsavståndet från Brännäs kan dock i vissa lägen vara i längsta laget. Utefter vägen mot Pottäng, vid Hörningsholms ängar, rastar ibland stora flockar med gäss. Dessa ängar kan även vara fina nattsångarmarker. Även vid Nacka (avtaget mot Hartung) kan ibland stora mängder gäss (kanada- och vitkindad gås) ses furagera. Långharsholmen är ett Natura 2000-område.